Främling
lololololololololololololololololol
Sista minuten ftw
En knapp halvtimme innan gårdagens bröllop går jag för att hämta bilen. Jag är lite sent ute, men antar att bilen står längre ner på gatan och kan ta oss till bröllopet i tid med hjälp av lite räserfart. När jag inte kan hitta bilen så försöker jag ringa till klotet för att berätta om eländet, så han kan fixa och trixa lite som han är så bra på. Han svarar inte. Paniken stiger när jag får reda på att en taxi skulle kunna vara på plats om en halvtimme! WTF?! ork. Så klotet svarar inte, min bror, som antagligen har bilen, svarar inte och jag kan inte få tag i någon taxi. Jag är inte den som lipar för ingenting... typ... så med tårade ögon skyndar jag mig tillbaka mot platsen jag skulle träffa klotet på. Då ringer han äntligen
"Var är du? Varför svarar du inte? Jag får inte tag i någon taxi!!"
"Jag glömde mobilen. Jag kommer nu. Eller jag frågar någon. Ursäkta? Har ni bråttom? Jag ska vara på ett bröllop om 10 minuter. Ok, det löser sig. Jag kommer."
Jo, det löser sig säkert... Jag ringer runt lite, tittar efter taxis och random skjutsare som jag kan attackera. Tiden går och klotet kommer inte. Jag ringer igen utan att orka dölja panikgråten.
"Var är du nu då? Bröllopet är om 5 minuter!"
"Jag är vid max"
"VID MAX?! Vad gör du vid MAX?!" gråt gråt
"Jag är på väg till bröllopet"
"MEN JAG DÅ?!"
"Oj. Ursäkta? Kan ni vända? Jag glömde min flickvän"
Tillslut, endast 5 minuter sena, anländer vi till kyrkan. Det snälla paret som skjutsade oss ville inte ge ut kontonummer så vi kunde betala dem för skjutsen. De hade varit ute och orienterat hela dagen och bad om ursäkt för att det luktade mosse.
"Var är du? Varför svarar du inte? Jag får inte tag i någon taxi!!"
"Jag glömde mobilen. Jag kommer nu. Eller jag frågar någon. Ursäkta? Har ni bråttom? Jag ska vara på ett bröllop om 10 minuter. Ok, det löser sig. Jag kommer."
Jo, det löser sig säkert... Jag ringer runt lite, tittar efter taxis och random skjutsare som jag kan attackera. Tiden går och klotet kommer inte. Jag ringer igen utan att orka dölja panikgråten.
"Var är du nu då? Bröllopet är om 5 minuter!"
"Jag är vid max"
"VID MAX?! Vad gör du vid MAX?!" gråt gråt
"Jag är på väg till bröllopet"
"MEN JAG DÅ?!"
"Oj. Ursäkta? Kan ni vända? Jag glömde min flickvän"
Tillslut, endast 5 minuter sena, anländer vi till kyrkan. Det snälla paret som skjutsade oss ville inte ge ut kontonummer så vi kunde betala dem för skjutsen. De hade varit ute och orienterat hela dagen och bad om ursäkt för att det luktade mosse.
