datalo0

Det här är min klass från när jag gick i 6:an. Vi hade återträff för ett tag sen och det var väldigt kul att se hur lite folk förändrats. I relation till de andra fick man samma roll som man hade för 11 år sen. Själv var jag den roliga, lite töntiga i klassen, och den rollen är jag fortfarande nöjd med.

Så nu tänkte jag bekänna lite gamla kärlekar från denna tid.

I 1:an var jag under en kort period kär i Victor. Minns när jag berättade för mamma att han skulle åka utomlands en vecka och jag var så ledsen för det. Jag visste inte hur jag skulle klara mig. Avståndet mellan oss denna veckas tid fick mig nog att komma över denna kärlek. Senare frågade jag ändå chans på honom på väg hem från skolan, och han svarade ja. Efter 50 meter gjorde han dock slut med mig :'(

Det är ju roligt att man alltid var tvungen att vara kär i någon, och jag var ofta kär i flera samtidigt. I 3:an var jag bland annat kär i Tobias. Det var ju inte riktigt något jag kunde erkänna då. Tänk att vara 10 eller vad man är och säga till en kille: "Hej, jag är kär i dig. Ska vi leka någon dag?". Istället sa jag så kärleksfullt: "Jag ska fråga chans på alla i klassen, får jag chans på dig?" Haha, "fråga chans", vilket uttryck. Så min stora kärlek vid den tiden (eller en av dem) svarade ja! Dagen efter skickade han en kompis som gjorde slut med mig.